Insikter från en kompetenspanelsmedlem – intervju med Svante Cederqvist

Svante Cederqvist är en rutinerad och uppskattad medlem i Connect Skaraborgs nätverk och har medverkat på en handfull av Connects kompetenspaneler samt ställt upp som mentor för flera bolag. Men vad gör egentligen en kompetenspanelsmedlem? Och vilka fallgropar är vanliga bland företagare?

Svante arbetar i egen regi med interimslösningar i olika former – allt ifrån att gå in som tillfällig VD eller projektledare till längre rådgivningsuppdrag inom områden där bolag behöver tillfälligt stöd. Sen gräver han även upp begravna hundar…

Här ligger en hund begraven

”Det är lite av min specialitet att göra en analys av ett bolag med externa ögon och identifiera de delar av verksamheten som inte alls fungerar eller dränerar de välfungerande delarna – att gräva upp de begravna hundarna med andra ord.”

Det är inte alltid roligt och kan vara obekvämt för både bolaget och Svante, men är nödvändigt för att kunna ta verksamheten vidare. Det kan finnas många anledningar till att man som företagare stöter på patrull i vidareutvecklingen som i grunden kan ligga i allt från företagskulturen till rutiner.

Gungor och karuseller

Ett av de största problemen Svante ser i många bolag han träffat både genom Connect och i andra utvecklingsuppdrag kan sammanfattas med det gamla uttrycket ”gungor och karuseller”.

”Många tror att gungorna finansierar karusellerna, men är ofta tvärt om. Ganska snart efter man satt sig in ett bolag blir det tydligt vad som verkligen finansierar verksamheten. Hos många bolag kommer de största intäkterna från produkt A medan produkt B, som kanske är ägarens skötebarn, en idé som man trodde var framtiden men inte alls visade sig vara bärkraftig eller liknande, är rena slukhålet ekonomiskt.”

Lösningen ligger först och främst i insikt i vad som verkligen fungerar och vad som behöver ändras.

”Även i större bolag fallerar ibland när det gäller kostnadsallokering och dimhöljena kring kostnader kan vara både tjocka och stora. Att det ena ska finansiera det andra i en verksamhet är en vida spridd uppfattning och det är viktigt att komma till insikt om vad som kostar och ger vad. Lösningen kan se olika ut – ibland är det dags att släppa taget om det som inte fungerar helt, ibland behöver man effektivisera produktionen, ibland behöver man höja priset eller göra något annat – det beror på. Men det viktigaste är insikten.”

Fallgropar 

Det finns några andra klassiska fallgropar företag ofta faller i istället för att fortsätta tillväxten, och en analys av delar av verksamheten, produktionen, effektiviteten, flöden, hur ledningsgruppen jobbar eller liknande kan vara nyckeln till att återta kontrollen över företagets utveckling. Med enkla grepp kan man skapa förändring. Ett exempel är att föra bok; med lång bakgrund som teknisk konsult har Svante med sig vanan att bokföra sin tid, men detta är något som många bolag inte gör – och som kan kosta dem i längden.

”Det är ofta väldigt till synes grundläggande delar man behöver se över för att få bättre koll över resursförbrukningen. I vissa bolag finns det exempelvis varken tradition av eller system för att klocka tjänstemännens tid, vilket gör att man inte egentligen vet vart resurserna tar vägen. Ofta kan något så enkelt som att föra protokoll eller bok i ett excelark vara till stor hjälp för det långsiktiga arbetet och utvecklingen.”

En annan vanlig fallgrop är att företaget växer ifrån de som startade det.

”Det är även vanligt att företag växer ur kompetensen och förmågan hos de som en gång startade verksamheten. Detta kan ju vara en svår insikt att komma till, men det kan vara viktigt att inse när ett bolag så att säga förvuxit sig. Även i stora bolag händer det att de som följt med bolaget från start inte egentligen besitter kompetensen som krävs för att få till en balanserad, stabil tillväxt och utveckling.”

Det är här extern kompetens kan vara ett alternativ, alternativt en coach.

Mentorskapets många sidor

Att ta in en extern affärsutvecklare som analyserar verksamheten kan vara tufft men nödvändigt. Coachens roll är inte riktigt densamma, även om det är externa ögon tänkta att ge återkoppling och råd.

”Som coach gör man inte samma sak, man är betydligt försiktigare. Det coachande förhållningssättet handlar mer om att hjälpa företaget se sina risker och brister, och komma vidare i tänket kring dessa.”

Coachen får ofta tillgång till det som pågår bakom den bild som visas utåt, och även de företag som utifrån sett ser problemfria ut kan ha sina interna knutar att lösa.

”Ibland blir företagare tvungna att ta tag i situationer och problem som man kanske inte har verktyg eller rutiner för. Jag var exempelvis mentor åt en yngre företagsledare som erfor interna stridigheter, och där det var värdefullt att få bolla dessa med någon som har lång erfarenhet och fler verktyg med sig i bagaget.” 

Men det blir aldrig tråkigt att vara coach – alltid får man erfara något nytt. Och det öppnar nya möjligheter med.

”Just nu är jag anlitad som rådgivare en dag i veckan åt ett företag som jag var stöttat efter att ha suttit i deras kompetenspanel. Det kan alltså finnas fler fördelar med att vara generös med sin erfarenhet än att det är härligt att få ge och hjälpa till.”

Skaraborg sticker ut

Skaraborg är traditionellt en stark entreprenörsbygd med lokala variationer beroende på var i länet man befinner sig.

”Företagandet i Skaraborg är väldigt blandat, vilket betyder att vi i panelerna får möta allt från gamla verkstadsbolag till små gårdsbutiker som genomgår Connects tillväxtprocesser. Connect är ett intressant forum. Formen är jättebra, och för de bolagen som får chansen att träffa dessa människor som ideellt ger av sin tid och erfarenhet för att hjälpa just dig, är det en fantastisk möjlighet.”

Tillbaka till alla nyheter